Historia om batteritestare

Batteritestare har funnits sedan 1900-talets mitt,då de första enkla voltmetrarna användes för att kontrollera batterispänning i fordon. Under 1970, och 1980-talen dominerade mekaniska lasttestarenheter som kunde simulera kallstartström genom att belasta batteriet kraftigt. Dessa tidiga modeller var tunga och krävde ofta att operatören tolkade resultaten manuellt genom att jämföra spänningsfall mot referensvärden. Den stora tekniska utvecklingen kom på 1990-talet när digitala batteritestare introducerades på marknaden. Istället för fysisk belastning började handhållna testare använda pulsteknologi där en kort energipuls skickas in i batteriet. Algoritmer analyserar sedan batteriets svar för att beräkna State of Health och återstående startkraft. Detta innebar en revolution för fordonsbatteridiagnostik eftersom testningen blev både snabbare och skonsam mot batteriet. Modern utrustning kan nu även kontrollera alternatorn och ge realtidstestrapporter via digital display eller till och med skriva ut resultat på pappersrulle (ganska praktiskt faktiskt). Idag är batteritestare betydligt mer sofistikerade och måste hantera olika batterityper som AGM, EFB och litium. Tillverkare som VOLTCRAFT, TOPDON och Würth utvecklar kontinuerligt sina algoritmer för att klara variationer mellan olika fabrikat. En viktig grej är att välja rätt standard i testaren , eftersom europeiska batterier följer EN 50342 medan asiatiska och amerikanska använder JIS respektive SAE. Universella batteritestare för 6V, 12V och 24V system används nu inte bara för bilbatterier utan även för att testa maskiner och solcellsystem.